Helgens stora lärdom

Nu är det söndag eftermiddag och jag är precis hemkommen från 2 dagars strid i bebyggelse, genomsökning av hus samt kolonnkörning och annat skoj, den stora frågan är då, vad har jag lärt mig?
Tragist nog är det enda som jag har lärt mig är att jag inte har den stora tollerans mot människor man kan önska sig att en sjuksköterska/sjukvårdare ska ha. En av mina "medarbetare" har under helgen gett hemvärnat det dåliga rykte det förtjänar och som om inte det skulle vara nog lyckats att sänka de övriga hemvärnssoldaternas syn på oss sjukvårdare till inte förr anade lågvattenmärken. Denna äldre dam har under två dagar kommit med fördummande kommentarer, felställda frågor, felaktiga omhändertaganden, reglementsvidrigt utseende, återupprepade gånger brutit mot ljud och ljusdisciplin, glömt bort viktig information och vidarebefodrat felaktig info samt det värsta, gått mig totalt på nerverna med pappegojliknande tjat om samma sak, om och om igen.
Vad jag borde gjort är naturligtvis att jag skulle försökt att prata henne till rätta flera gånger, förklarat för henne varför man inte ska tända en lampa för att se vart man har lagt sin mobiltelefon när det råder ljusdisciplin och bara försökt hjälpa henne till rätta. Men nej då, Konan som är så duktig blev bara mer och mer irriterad på människan och mot slutet av dagens övningar så såg jag bara till att befinna mig så långt ifrån henne som möjligt för att inte förknippas med hennes dummheter.
Jag har alltså inte bara haft väldigt roligt i helgen utan också lärt mig någonting om mig själv. Så, summa sumarum kanske inte helgen har varit helt bortkastad.