Ett litet knyte

Var ute och hälsade på min kusin och hans yngsta barn igår, en grabb på 4 veckor. Jag måste nog erkänna att trots att han var ful som stryk och inte sa ett dugg så fick jag en liten nawwww känsla när han somnade på min arm. Måste vara en helt overklig känsla att ha skapat ett liv, det otäcka är att man sedan ska ta hand om det och ansvara för att uppväxten blir en lycklig och bra en.