En märklig förändring tar plats

Hmmm, vad har hänt med mig?
Håller jag på att bli gammal, eller iaf kanske vuxen? Håller jag på att transformeras om till en av alla dom man ser på stan, ev av alla dom som hänger på fik eller en av alla dom som glatt sjunger med till boten Anna?
Vad är det då som hänt undrar ni...
Jag har någonting att erkänna.
I går morse tog jag fel tåg när jag skulle till sjukhuset och kom fram till den lilla staden en hel timma för tidigt. Frågan väcktes naturligtvis gesast på en gång, vad gör man en timma här... hmmmm tänkte Konan. Efter en liten stunds funderande kom jag fram till att det var bättre att gå i affärer än att sitta o glo på sjukhuset.
Sagt och gjort så började jag i ena änden av centrum och plöjde raskt av affär efter affär, tills jag av en slump klev in i klädaffärernas motsvarighet till McDonalds, Dressmann. Jepp, jag vet, det är inte bara att de finns precis överallt, deras kläder är också lika hippa som en av donkans standardhamburgare men för en shopingoskuld som jag själv så är det ett stort steg. Jag har (med undantag av några turer till vildmarksaffärer och militaryshop) aldrig i hela mitt liv uppskattat att handla kläder.
Dock så blev det ändring på det nu, mitt mål var att bara gå igenom och kolla, istället så fångade en nätt kreation med en skjorta och en stickad tröja mina ögon, hmmm man kanske skulle passa på, men.... vänta... vad är det där för något, hmmmm inte så tokig. Ca 15 minuter senare var inte mitt problem att jag spontant ville döda närmsta medhandlare eller reklamradiodiscjockey utan att jag inte kunde bestämma mig för vilket jag skulle inhandla av alla de sett jag sett ut. Efter e stund bestämde jag mig för en enkel grå skjorta och en röd tunn tröja.
Det var iaf första gången som jag tyckt att det var givande och roligt att handla.
Bara jag nu inte blir fast i handlingsträsket, det tillåter inte mitt stundentbidrag =(
/Konan