Jag är inte mera man än att jag kan erkänna när jag har haft fel. Jag kom tillbaka till Malmö nu idag och döm om min förvåning när hela stan är täckt av 2 dm nysnö. Ner från himlen faller sakta stora vackra snöflingor.
Dessvärre verkar inte det här med skottning vara så populärt i Malmö och till och med de större vägarna verkar vara oskottade.
Varför är jag då redan tillbaka? Jo, ångesten blev för stor. Det har ju alltid varit tradition att alla utflyttade Finspångsbor går ut och partajar på juldagen, så skedde givetvis i år med. Tyvärr gällde detsamma inte alla andra.
I Finspång finns två uteställen att välja på, Hotellet och Nr 1.
Nr 1. är för de yngre människorna mellan 18 och 22 och hotellet är för de äldre.
Glad i hågen så begav vi oss efter standardiserad förfest ner till hotellet och skulle där sätta igång med festandet på allvar.
Mitt festhumör dök till förr helt otänkbara nivåer. Alla som jag kände igen på hotellet (nu generaliserar jag friskt igen men ungefär så) hade lyckats skaffa barnvakt och var villiga att berätta hur lyckade alla som jag gick i skolan med var. Alla har skaffat familj, gift sig och skaffat radhus/villa med tillhörande kombi och hund.
Själv är jag ju definitionen av singel och ska precis börja med min högskoleutbildning nu i vår.
När jag senare på kvällen fick frågan av en kompis om jag ville hänga på ner till Malmö redan nu idag istället för dagen innan nyår så tog det inte många nanosekunder att bestämma sig.
Såg på MSN precis att Fröken C är tillbaka i Sverige, dessvärre värkar hon vara sjuk.
Ska försöka styra upp lite i posthögen som har vuxit sig stor och stark under min frånvara nu.