Update

Nu blev det sådär väldigt långt mellan inlägen som jag tänkte att det inte skulle bli. Det är tyvärr en bieffekt av att kallendern är så fullskriven att bara blacket i den börjar kännas på vikten.
Idag har jag varit och jobbat som sjukvårdare på Laleh´s konsert i Malmö och jag blev lika förvånad nu som förra gången över vilken otrolig musiker hon är. Hon spelar sina låtar med så stor skillnad och sån underbar känsla att man helt enkelt bara måste älska henne.
I övrigt så går det lite tid till att föröka rota fram en billig föygbiljett till turkiet (helst om två veckor). Om jag hittar en som jag tycker verkar tillräckligt billig så tar jag flyget ner och hälsar på S en vecka. Det skulle vara så underbart om det ville bli av. Längar så efter henne ibland.
/Konan

Hemma

Nu är jag efter ett intressant dygn tillbaka hemma. I går morse tog jag flyget till Arlanda där jag under lite mera än ett dygn har hjälpt till att ta emot evakuerade personer från Libanon. Även att jag vet att det inte är så många som läser bloggena att det kan göra ens den mista skillnad i den svenska poppulationen´s företagssyn så skulle jag vilja lista ett par företag som gjort så mycket för att hjälpa de evakuerade från libanon, jag kommer att lista dem i ordning soreterat efter min uppfattning om värdet av deras gåvor till de evakuerade personerna.
1. IKEA
Gav flera flera pallar med filtar, gosdjur, färgpennor, ritpapper m.m.
Att kunna förse barnen ed gosdjur och filtar medans mamma och/eller pappa fyllde i de tråkiga pappren som skall fyllas i i samband med en sån här sak var mycket viktigt. Jag trodde inte att man skulle kunna se ett barn bli så pass glad över en liten nalle.
2. RAMLÖSA/ICA MENU
Ramlösa gav oss massor av vatten, ICA gav oss massor av frukt och dricka (läsk, energidryck m.m.). När jag säger massor av frukt menar jag det med, det var pall efter pall med frukt. Det var också väldigt bra att kunna skicka med dem en ordentlig påse med frukt och vatten på de långa bussturerna från arlande till respektive hemstad.

Nu är det bara tre företag som är nämnda med namn här men en hel uppsjö av företag och personer har hjälpt för att göra hela operationen så smidig som möjligt och jag känner att jag med stor stolthet och glädje kan säga att ajg var med och hjälpte till, och det känndes verkligen som om man gjorde en skillnad.
Nu är det dags att sova efter 42 timmars vakenhet.
Kommer ett längre inlägg om mina erfarenheter och reflektioner om själva arbetet senare.
/Konan

Ändrade planer

Fick precis ett samtal om att jag eventuellt är önskad i malmö redan i kväll med hänvisning till onflikten i mellanöstern. På samma gång som jag är totalt skräckslagen inför ett sådant uppdrag är det en stor ära att bli tillfrågad och känslan av att man kan vara med och stödja en människa i kris känns bra. Hoppas bara att allt man lärt sig på KMS (Kris och Medmäskligt Stöd) kursen kommer tillbaks.
Vet inte om jag iochmed att jag överhuvudtaget tar upp det här har brutit mot någon regel, men det kan väl vara våran lilla hemlis.

Hemfärd

Nuså, lite mera än en vecka har passerat sen jag kom till östergötland och det har blivit dags att återvända söderöver igen. Det har varit mycket trevligt att återse alla vänner, göra flera badturer varje dag (och då inte till de överdrivet jobbiga familjebadstränderna utan till små, brådjupa mysiga skogssjöar) och bara hänga. Det har också varit trevlig att hänga lite hos mor och far. Så fort solen börjar ge upp ikväll och aftonbrisen ger oss ett behagligare väder ger vi oss av, men innan dess ska jag hinna med att hälsa på hos mina gamla jobbarkompisar och sen den jobbigaste punkten, lägenhetsrehab. Det ska skuras, torkas och putsas. Men något ska man väl göra för att man har fått ha en lägenhet helt för sig själv en vecka.
/Konan

Ett litet knyte

Var ute och hälsade på min kusin och hans yngsta barn igår, en grabb på 4 veckor. Jag måste nog erkänna att trots att han var ful som stryk och inte sa ett dugg så fick jag en liten nawwww känsla när han somnade på min arm. Måste vara en helt overklig känsla att ha skapat ett liv, det otäcka är att man sedan ska ta hand om det och ansvara för att uppväxten blir en lycklig och bra en.

Utmanad

Okej, utmaningen. Och finns det något bättre tillfälle att svara på det än klockan 4 en lördagmorgon när man är lika seriös som en 4-åring på speed. Självklart inte så här kommer mina top 5 listor =)

Fem saker i min frys:
Inser att jag kommer att svara precis så som jag inte vill svara, men jag lovar, jag ska vara helt ärlig.
1. Pommes
2. Färdigköttbullar och hamburgare. Halvfabrikat für alle
3. Vaniljglass till Milkshake
4. Isbitar att kyla diverse drycker med
5. Lax

Fem saker i min garderob:
Just denna frågan är lite knepig att svarfa på för ajg förvarar nite mina kläder i garderoben utan de hänger fint på galgar på en stång som sitter på en av väggarna i mitt rum (bor som sagt ihop med några vänner då det knakar i min tunna studentplånbok), det jag dock har i min garderob kan verka lite skumt, men det är inte så mycket att göra åt det.
1. 1 kartong latexhandskar (medium)
2. En jättestor väska (120 liter)
3. Ett gäng uniformer (militära och röda korset)
4. Ett gitarrfodral (hårt)
5. en citra (sådant instrument som gamla människor spelar på kyrkliga träffar (jag vet, sjukt fördomsfull nu)

Fem saker i min bil:
Då min bil är en liten beachbuggy utan tak så är jag väldigt sparsam med saker i den, Det som nu finns i den är
1. Blyersättning
2. Varningstriangel
3. Skiftnyckel
4. Skräp som blåser runt


Fem saker i min handväska:
Handväska använder jag ju (av någon konstig anledning) inte men det närmsta jag kan komma är nog min datorväska. I den finns
1. Dator (liten iBook)
2. Huvudvärkstabletter
3. Lappar att lämna in till skånetrafiken om man blir mer än 20 minuter försenad
4. Postitlappar
5. Massor av gamla stenciler som jag aldrig kommer läsa men älskar att släpa runt på

Värt att fira?

Damer och Herrar, låt mig få eran uppmärksamhet. Spring ut i kylen och hämta en tårta, cider, burk matjesill eller vad du föredrar att använda när det skall firas, för detta inlägg är inlägg nummer 100. Jepp, bloggen har blivit vuxen kan man säga.
Övrigt finns inte så mycket att säga, under fliken totalt onödigt vetande kan jag säga att det är en ny Östergötlandstripp inplanerad nu till helgen och tanken r att jag ska stanna över vecka 28. VI får se hur det blir med det sen.

Ett nytt liv, eller iaf ett andra liv.

Lika bra att erkänna, jag är fast. För ett tag sedan laddade jag hem ett program (nästan som ett spel fast ändå inte) som heter second life (www.secondlife.com) som i korta drag går ut på ingenting. Allt man kan göra i den riktiga världen ska man också kunna göra här (man kan tillochmed bränna riktiga pengar på elektroniska saker).
I början svansade jag omkring utan att ha en aning om vad tusan jag skulle göra med detta andra liv. Sen som av en slum trillade jag in på en seglingstävling, skaffade mig en båt och testade att segla lite. Blev mäkta förvånad över hur bra fysiken i seglingen var. Det var som att för ett kort ögonblick vara tillbaka i till min lilla segelbåt SAM som jag hade när jag var liten, gupandes fram och åter över östergötlands skitigaste sjö (Finspångs kommun var sist i landet med att skafa reningsverk, i sjön där utloppet tidigare var seglade jag). Men det var inte seglingen som fick mig att stanna, den hade jag utan problem kunnat undvara, för så himla kul var det inte, nej det var livemusiken. Flera gånger per dag (elelr natt kanske man ska säga) så uppträder det liveartister hemifrån sin dator i denna alternativa värld. Det kanske låter skumt och det är det nog med. Alltså, de sätter sin lilla gubbe (elelr gumma) framför en mikrofon, drar fram en gittar och genast börjar karaktären att spela, ljudet kommer därifrån från spelarens dator, där han eller hon sitter med en riktig gitarr och sjunger för fulla halsar.
Det måhända låter skitskumt men det är ett underbart sett att få lyssna på nya och okända artister från framför allt USA och England.
Som en bonus på detta så visade det sig att andra människor tänkte samma tanke som jag och jag insg att jag inte alls var ensam om att lyssna på dessa "spelningar".
VId ett tillfälle så började jag och prata med en tjej i publiken och det visade sig att hon kom från USA, jobbade som collage lärare. ...Inne i Second Life. Det är tydligen så att 17 stycken riktiga universitet håller kurser inne i den elektroniska världen. Vad alla kurser handlar om vet jag inte men hennes kurser handlar om konstruktionen av virtuella världar. Jag kan inte låta bli att bli en smula imponerad över detta påhitt.
Ta gärna en titt på second life om du skulle känna för det, inte minst för den trevliga musikens skull.